Stärkelse och förtjockningsmedel och tarmhälsa
Stärkelse och förtjockningsmedel är renade kolhydrater som används för att förtjocka, stabilisera eller ge textur åt livsmedel. Denna kategori inkluderar ingredienser som potatisstärkelse, majsstärkelse, risstärkelse, tapiokastärkelse, vetestärkelse, arrowrot och olika modifierade eller vegetabiliska stärkelser. De flesta är låga på FODMAP, innehåller lite eller ingen fiber och tolereras oftast väl, men individuella känsligheter och tillagningssätt kan påverka tarmhälsan.
- De flesta stärkelser och förtjockningsmedel är låga på FODMAP och passar för IBS-dieter.
- Dessa ingredienser innehåller inte histamin och fungerar inte som histaminfrisättare eller DAO-blockerare.
- De är mycket fiberfattiga och ger liten eller ingen prebiotisk effekt.
- Vissa, som vetestärkelse, kan innehålla gluten eller rester av fruktaner, vilket påverkar känsliga personer.
- Stärkelse bryts ner snabbt och kan påverka blodsockret, men orsakar sällan allergier.
- Toleransen påverkas av ursprung och tillagning (t.ex. rå vs. kokt, glutenfri vs. vetebaserad).
FODMAP-innehåll i stärkelse och förtjockningsmedel
De flesta rena stärkelser, som potatisstärkelse, majsstärkelse, risstärkelse och tapiokastärkelse, är låga på FODMAP och säkra för personer med IBS eller de som följer en FODMAP-fattig kost. Vetestärkelse kan vara låg på FODMAP om den är högrenad, men kan innehålla rester av fruktaner beroende på bearbetningen. Portionsstorlek och produktens renhet är viktiga för känsliga individer.
Histamin och aminer i stärkelser och förtjockningsmedel
Stärkelse och förtjockningsmedel innehåller inte histamin, fungerar inte som histaminfrisättare och blockerar inte DAO-enzymet. De är generellt säkra för personer med histaminintolerans. Processade livsmedel med dessa stärkelser kan dock innehålla andra ingredienser som påverkar histaminnivåerna.
Fiber och prebiotisk effekt
De flesta stärkelser och förtjockningsmedel är starkt raffinerade och innehåller lite eller ingen kostfiber. De ger ingen prebiotisk effekt eller stöd för nyttiga tarmbakterier. Ett undantag är rå potatisstärkelse, som innehåller resistent stärkelse och kan fungera som prebiotika, men denna effekt försvinner vid tillagning.
Nedbrytning och påverkan på blodsocker
Stärkelse bryts snabbt ner och tas upp som glukos, vilket ger en snabb blodsockerhöjning. De är oftast lättsmälta och orsakar sällan uppblåsthet eller gaser, men stora mängder kan ge lös avföring eller obehag hos känsliga personer. Mycket processade stärkelser som maltodextrin kan vid frekvent intag påverka tarmfloran.
Allergi- och känslighetsaspekter
Allergier mot de flesta rena stärkelser är ovanliga. Vetestärkelse kan dock innehålla gluten och är inte lämplig för personer med celiaki eller veteallergi om den inte är särskilt glutenfri. Allergier mot majs, ärtor eller potatis är ovanliga men möjliga. Kontrollera alltid etiketten för ursprung och tillsatser.
Tillagning, ursprung och tolerans
Stärkelse och förtjockningsmedel används i såser, soppor, bakverk och processade livsmedel. Effekten på tarmen beror på ursprung (t.ex. glutenfri eller vetebaserad), tillagning (rå eller kokt) och förekomst av tillsatser. Rå potatisstärkelse ger prebiotiska fördelar, men de flesta andra former är neutrala för tarmen.
Lista över stärkelser och förtjockningsmedel
Utforska hela utbudet av stärkelser och förtjockningsmedel. Klicka på varje ingrediens för detaljerad information om tarmhälsa: