Maltodextrinstärkelse och tarmhälsa
Maltodextrinstärkelse är en mycket bearbetad kolhydrat som används som förtjockningsmedel, utfyllnad eller stabilisator i många livsmedel. Den bryts ner snabbt, innehåller inget fiber och kan påverka tarmhälsan på flera sätt, särskilt hos känsliga personer.
- Inte en FODMAP, men kan ge symtom hos känsliga magar
- Innehåller inget fiber eller prebiotisk effekt
- Låg i histamin och blockerar inte DAO
- Högt glykemiskt index, tas snabbt upp
- Kan förändra tarmfloran vid frekvent användning
- Vanlig i processad mat, kosttillskott och sportdrycker
Maltodextrinstärkelse och FODMAP
Maltodextrinstärkelse klassas inte som en FODMAP och är därför tekniskt sett lämplig för en FODMAP-fattig kost. Vissa med känslig mage eller IBS kan ändå få symtom som uppblåsthet eller obehag, särskilt vid stora mängder eller i kombination med andra tillsatser.
| FODMAP:er | Nivå | Portionsråd |
|---|---|---|
|
Monosackarider (Fruktos)
|
Låg |
|
|
Disackarider (Laktos)
|
Låg |
|
|
Fruktooligosackarider (Fruktaner)
|
Låg |
|
|
Galaktooligosackarider (GOS)
|
Låg |
|
|
Polyoler (Mannitol)
|
Låg |
|
|
Polyoler (Sorbitol)
|
Låg |
|
Histamin och maltodextrinstärkelse
Maltodextrinstärkelse innehåller inte histamin, frigör inte histamin och blockerar inte DAO-enzymet. Den anses generellt säker för personer med histaminintolerans, men reaktioner på processad mat med maltodextrin kan bero på andra ingredienser.
| Histamin och relaterade ämnen | Nivå | Portionsråd |
|---|---|---|
|
Histaminnivå
|
Låg |
|
|
Andra biogena aminer
|
Låg |
|
|
Histaminfrisättare
|
Låg | — |
|
DAO-hämmare
|
Låg | — |
Fiberinnehåll och prebiotisk effekt
Maltodextrinstärkelse innehåller noll gram fiber per 100 gram. Den ger varken lösliga eller olösliga fibrer och har ingen prebiotisk effekt på tarmfloran. Avsaknaden av fiber innebär att den inte stödjer regelbunden tarmfunktion eller tillväxt av nyttiga bakterier.
Matsmältning och glykemisk påverkan
Maltodextrinstärkelse bryts snabbt ner och tas upp i tunntarmen, vilket ger en snabb ökning av blodsockret. Det höga glykemiska indexet kan vara problematiskt för personer med blodsockerkänslighet eller de som följer lågkolhydrat- eller ketodiet. Den passar inte för paleo- eller ketogen kost.
Påverkan på tarmfloran
Regelbunden konsumtion av maltodextrinstärkelse kan påverka balansen i tarmfloran negativt. Vissa studier tyder på att den kan minska nyttiga bakterier och gynna tillväxten av potentiellt skadliga arter, särskilt vid frekvent intag i processad mat.
Allergi- och intoleransaspekter
Äkta allergier mot maltodextrinstärkelse är sällsynta. Vissa kan dock uppleva magbesvär eller intoleranssymtom, särskilt om man är känslig för tillsatser eller om maltodextrinet är från vete (de flesta är dock glutenfria). Kontrollera alltid innehållsförteckningen om du har särskilda känsligheter.
Detaljer
- Okänt Vete / Spelt
- Okänt Råg
- Okänt Korn
- Okänt Havre
Detaljer
- Förekommer inte Krabbor
- Förekommer inte Räkor (stora)
- Förekommer inte Räkor
- Förekommer inte Hummer
- Förekommer inte Kräftor
Detaljer
- Förekommer inte Mandlar
- Förekommer inte Paranötter
- Förekommer inte Cashewnötter
- Förekommer inte Hasselnötter
- Förekommer inte Macadamianötter
- Förekommer inte Pekannötter
- Förekommer inte Pistagenötter
- Förekommer inte Valnötter
Detaljer
- Förekommer inte Musslor (hjärtmusslor)
- Förekommer inte Blåmusslor
- Förekommer inte Bläckfisk (octopus)
- Förekommer inte Ostron
- Förekommer inte Sniglar
- Förekommer inte Bläckfisk (squid)
Vanliga källor till maltodextrinstärkelse
Maltodextrinstärkelse används ofta i processad mat, till exempel snacks, såser, salladsdressingar, proteinpulver och sportdrycker. Den finns även i kosttillskott och lågkaloriprodukter tack vare sin neutrala smak och texturförbättrande egenskaper.