Filmjölk och maghälsa
Filmjölk är en fermenterad mejeriprodukt med syrlig smak och används traditionellt i bakning och drycker. Effekten på maghälsan beror på faktorer som laktosinnehåll, fermentering och individuell känslighet. Filmjölk kan ge probiotiska fördelar men passar inte alla, särskilt inte personer med laktosintolerans, mjölkallergi eller histaminkänslighet.
- Högt laktosinnehåll, vilket gör den hög-FODMAP och olämplig för många med IBS eller laktosintolerans
- Fermenterad mejeriprodukt, innehåller ofta förhöjda histaminnivåer
- Innehåller mjölkproteiner, ett vanligt allergen
- Ingen fiber eller prebiotisk effekt
- Kan ge vissa probiotika, men inte alltid i betydande mängd
- Inte lämplig för vegansk eller paleokost
Filmjölk och FODMAP-innehåll
Filmjölk har högt laktosinnehåll, en FODMAP-sockerart som kan utlösa magbesvär hos personer med IBS eller laktosintolerans. Även måttliga portioner överskrider ofta låg-FODMAP-gränsen, vilket gör filmjölk olämplig för FODMAP-begränsad kost. Symtom kan vara uppblåsthet, gaser och diarré.
| FODMAP:er | Nivå | Portionsråd |
|---|---|---|
|
Monosackarider (Fruktos)
|
Låg | — |
|
Disackarider (Laktos)
|
Hög |
|
|
Fruktooligosackarider (Fruktaner)
|
Låg | — |
|
Galaktooligosackarider (GOS)
|
Låg | — |
|
Polyoler (Mannitol)
|
Låg | — |
|
Polyoler (Sorbitol)
|
Låg | — |
Histamin och biogena aminer i filmjölk
Som fermenterad mejeriprodukt kan filmjölk innehålla förhöjda nivåer av histamin och andra biogena aminer som tyramin. Dessa ämnen kan utlösa symtom hos personer med histaminkänslighet, till exempel huvudvärk, rodnad eller magbesvär. Mejeriprodukter kan även fungera som histaminfrisättare hos vissa, vilket ökar risken för reaktioner.
| Histamin och relaterade ämnen | Nivå | Portionsråd |
|---|---|---|
|
Histaminnivå
|
Måttlig |
|
|
Andra biogena aminer
|
Låg–Måttlig |
|
|
Histaminfrisättare
|
Måttlig | — |
|
DAO-hämmare
|
Låg | — |
Mjölkallergi och filmjölk
Filmjölk innehåller mjölkproteiner som kasein och vassle, vilka är vanliga allergener. Personer med mjölkallergi bör undvika filmjölk helt, eftersom även små mängder kan orsaka allergiska reaktioner från milda magbesvär till allvarlig anafylaxi.
Detaljer
- Förekommer inte Vete / Spelt
- Förekommer inte Råg
- Förekommer inte Korn
- Förekommer inte Havre
Detaljer
- Förekommer inte Krabbor
- Förekommer inte Räkor (stora)
- Förekommer inte Räkor
- Förekommer inte Hummer
- Förekommer inte Kräftor
Detaljer
- Förekommer inte Mandlar
- Förekommer inte Paranötter
- Förekommer inte Cashewnötter
- Förekommer inte Hasselnötter
- Förekommer inte Macadamianötter
- Förekommer inte Pekannötter
- Förekommer inte Pistagenötter
- Förekommer inte Valnötter
Detaljer
- Förekommer inte Musslor (hjärtmusslor)
- Förekommer inte Blåmusslor
- Förekommer inte Bläckfisk (octopus)
- Förekommer inte Ostron
- Förekommer inte Sniglar
- Förekommer inte Bläckfisk (squid)
Filmjölk och matsmältning
Filmjölk marknadsförs ibland för sina matsmältningsfördelar tack vare fermenteringen, som kan tillföra nyttiga bakterier. Den faktiska probiotikainnehållet varierar dock mellan olika märken och tillverkningsmetoder. För den som tål laktos och mejeriprodukter kan filmjölk stödja tarmfloran, men för andra kan den orsaka uppblåsthet, kramper eller diarré.
Fiber och prebiotika i filmjölk
Filmjölk innehåller ingen kostfiber eller prebiotiska kolhydrater. Effekten på tarmfloran begränsas till eventuella levande kulturer, inte fiberdrivna prebiotiska effekter. Den som vill öka sitt fiberintag bör välja andra livsmedel.
Tillagning, förvaring och tolerans
Histamin- och laktosinnehållet i filmjölk kan öka vid längre förvaring och felaktig kylning. Färsk, rätt förvarad filmjölk ger mindre risk för symtom, men personer med känslighet bör ändå vara försiktiga. Upphettning tar inte bort laktos eller histamin.