Durumpasta och maghälsa
Durumpasta omfattar många former och sorter gjorda av durumvetesemolina, som spaghetti, penne, fusilli, lasagneplattor och fler. Dessa pastasorter är baslivsmedel i många kök och ger kolhydrater, lite fiber och protein. Effekten på maghälsan beror på faktorer som FODMAP-innehåll, gluten, fiber och individuella känsligheter.
- Durumpasta innehåller gluten och är inte lämplig vid celiaki eller glutenkänslighet.
- FODMAP-innehållet är medelhögt till högt, särskilt i vanliga portioner; portionsstorlek är viktig vid IBS.
- De flesta durumpastor är låga på histamin men vete kan frigöra histamin hos vissa.
- Ger måttliga mängder olösliga fibrer som stödjer tarmfunktionen.
- Pastavarianter med ägg innehåller äggallergener och kan öka risken för allergier.
- Durumpasta passar inte för lågkolhydrat- eller paleodiet.
FODMAP-innehåll i durumpasta
Durumpasta innehåller FODMAPs, främst fruktaner och galaktooligosackarider (GOS), som kan utlösa symtom hos personer med IBS eller FODMAP-känslighet. Vanliga portioner (över 70 gram kokt) är ofta höga på FODMAPs, medan mindre portioner kan tolereras av vissa. Äggpasta och fyllda pastasorter kan ha liknande eller något högre FODMAP-innehåll. Portionskontroll är viktigt för känsliga personer.
Histamin och pastaprodukter av vete
De flesta durumpastor är låga på histamin och blockerar inte DAO. Däremot kan vete frigöra histamin hos vissa personer och utlösa symtom vid histaminintolerans. Äggpasta kan öka risken för reaktioner hos dem med ägg- eller histaminkänslighet. Håll koll på dina symtom, särskilt om du kombinerar pasta med histaminrika såser eller tillbehör.
Fiberinnehåll i durumpasta
Durumpasta ger måttliga mängder fiber, främst olösliga fibrer, cirka 2,5–3,7 gram per 100 gram. Olösliga fibrer främjar regelbunden tarmfunktion och stödjer maghälsan. Fullkornspasta innehåller mer fiber, medan raffinerad pasta har mindre. Fiberinnehållet är generellt lägre än i baljväxter eller fullkorn, så kombinera gärna med grönsaker för extra fördel.
Gluten och veteallergi i durumpasta
All traditionell durumpasta innehåller gluten och är inte lämplig för personer med celiaki, icke-celiakisk glutenkänslighet eller veteallergi. Gluten kan orsaka matsmältningsbesvär som uppblåsthet, magsmärta eller diarré hos känsliga personer. Det finns glutenfria pastaalternativ för dem som behöver det.
Ägg-, vete- och andra allergier
Äggpasta och fylld pasta (som tortelloni) innehåller ägg, ett vanligt allergen. Vete är också ett vanligt allergen. Personer med ägg- eller veteallergi bör undvika dessa produkter och noggrant kontrollera ingredienslistor. Korskontaminering kan förekomma i blandade pastasortiment.
Nedbrytning och tillagning av durumpasta
Durumpasta är oftast lättsmält för personer utan vete- eller FODMAP-känslighet. Att koka pastan al dente kan sakta ner stärkelsenedbrytningen och förbättra toleransen. Överkokt pasta bryts ner snabbare, vilket kan påverka blodsocker och mättnad. Kombinera gärna pasta med protein och fiberrika grönsaker för bättre matsmältningskomfort.
Nickelkänslighet och durumpasta
Veteprodukter, inklusive durumpasta, kan innehålla måttliga mängder nickel. Detta kan vara relevant för personer med nickelallergi eller systemiskt nickelallergisyndrom (SNAS). De flesta tolererar nickelhalten i pasta, men vid känd känslighet bör intag och symtom följas upp.
Lista över durumpastatyper
Utforska hela utbudet av durumpastatyper. Klicka på varje sort för detaljerad information om maghälsa:
Lasagneplattor
Lasagneplattor och maghälsa: FODMAP, gluten, fibrer, matsmältning
Spaghetti
Spaghetti och tarmhälsa: FODMAP, gluten, fibrer och matsmältning
Tagliatelle
Tagliatelle och maghälsa: FODMAP, gluten, fibrer och matsmältning