Inlagd gurka och tarmhälsa
Inlagd gurka är en konserverad grönsak som görs genom jäsning eller inläggning i lag. Den syrliga smaken och krispiga konsistensen gör den populär i många kök. Inlagd gurka ger fiber och vätska, men jäsning och tillsatser kan påverka tarmhälsan, särskilt hos känsliga personer.
- Kan vara rik på histamin och andra biogena aminer på grund av jäsning
- FODMAP-innehåll varierar; portionsstorlek och tillsatta ingredienser spelar roll
- Innehåller både lösliga och olösliga fibrer, stödjer tarmrörelser
- Kommersiella varianter kan innehålla socker, ättika, konserveringsmedel eller färgämnen
- Kryddor kan innehålla allergener som senap, selleri, vitlök eller lök
- Möjliga spår av gluten eller soja från ättika eller smaksättningar
Inlagd gurka och FODMAPs
Inlagd gurka har inte specifikt testats för FODMAP-innehåll, men inläggningsprocessen kan öka FODMAP-nivåerna, särskilt om vitlök, lök eller vissa ättikssorter används. Små mängder tolereras ofta av personer med IBS, men större portioner eller vissa recept kan ge symtom. Kontrollera alltid ingredienslistan och börja med en liten mängd om du är känslig.
| FODMAP:er | Nivå | Portionsråd |
|---|---|---|
|
Monosackarider (Fruktos)
|
Låg–Måttlig |
|
|
Disackarider (Laktos)
|
Låg | — |
|
Fruktooligosackarider (Fruktaner)
|
Låg | — |
|
Galaktooligosackarider (GOS)
|
Låg | — |
|
Polyoler (Mannitol)
|
Låg | — |
|
Polyoler (Sorbitol)
|
Låg–Måttlig |
|
Histamin och biogena aminer i inlagd gurka
Fermenterade livsmedel som inlagd gurka innehåller ofta mycket histamin och andra biogena aminer, till exempel tyramin. Dessa ämnen kan utlösa symtom hos personer med histaminintolerans, som huvudvärk, rodnad eller magbesvär. Både köpta och hemmagjorda inläggningar kan vara problematiska, särskilt om de lagrats länge.
| Histamin och relaterade ämnen | Nivå | Portionsråd |
|---|---|---|
|
Histaminnivå
|
Måttlig |
|
|
Andra biogena aminer
|
Måttlig |
|
|
Histaminfrisättare
|
Måttlig | — |
|
DAO-hämmare
|
Låg | — |
Fiberinnehåll och tarmrörelser
Inlagd gurka ger både lösliga och olösliga fibrer, vilket stödjer regelbunden tarmtömning och gynnar goda tarmbakterier. Fiberinnehållet är måttligt (cirka 1,2 gram per 100 gram), men regelbunden konsumtion kan bidra till tarmhälsan. Den krispiga konsistensen främjar även tuggning, vilket hjälper matsmältningen.
Totalt kostfiber
Möjliga allergener och tillsatser
Kommersiell inlagd gurka kan innehålla allergener som senap, selleri, vitlök eller lök i kryddblandningar. Vissa märken använder maltättika eller vetebaserade smaksättningar, vilket kan tillföra gluten. Tillsatser som sulfiter, bensoesyra, MSG eller konstgjorda färgämnen kan också förekomma. Kontrollera alltid etiketten om du har allergier eller känsligheter.
Detaljer
- Möjligt / Varierar Vete / Spelt
- Förekommer inte Råg
- Möjligt / Varierar Korn
- Förekommer inte Havre
Detaljer
- Förekommer inte Krabbor
- Förekommer inte Räkor (stora)
- Förekommer inte Räkor
- Förekommer inte Hummer
- Förekommer inte Kräftor
Detaljer
- Förekommer inte Mandlar
- Förekommer inte Paranötter
- Förekommer inte Cashewnötter
- Förekommer inte Hasselnötter
- Förekommer inte Macadamianötter
- Förekommer inte Pekannötter
- Förekommer inte Pistagenötter
- Förekommer inte Valnötter
Detaljer
- Förekommer inte Musslor (hjärtmusslor)
- Förekommer inte Blåmusslor
- Förekommer inte Bläckfisk (octopus)
- Förekommer inte Ostron
- Förekommer inte Sniglar
- Förekommer inte Bläckfisk (squid)
Tillsatt socker och sötningsmedel
Vissa inlagda gurkor, särskilt söta eller bread-and-butter-varianter, innehåller tillsatt socker eller honung. Detta kan påverka blodsockret och passar inte för lågkolhydrat- eller ketogen kost. För tarmhälsan är osötade eller traditionellt fermenterade gurkor oftast ett bättre val.
Fermenterad vs. ättiksinlagd gurka
Inlagd gurka kan vara fermenterad (med salt och naturliga bakterier) eller inlagd i ättika. Fermenterade gurkor kan ge probiotiska fördelar men innehåller mer histamin. Ättiksinlagda gurkor har ofta lägre histamin men kan innehålla fler tillsatser. Tillagningssättet påverkar både tolerans och effekt på tarmen.