English
Deutsch
Français
Italiano
Español
Polski
Română
Nederlands
Português
Svenska
Dansk
Böngroddar och tarmhälsa
Böngroddar är unga skott från groddade bönor, oftast mungbönor eller sojabönor. De är krispiga, vätskerika och kalorifattiga, vilket gör dem populära i sallader och wok. Deras påverkan på tarmhälsan beror på faktorer som FODMAP-innehåll, histamin, fibrer och eventuella allergener.
- Lågt FODMAP-innehåll, oftast väl tolererade vid IBS
- Lågt histamin men kan frigöra histamin eller innehålla andra aminer
- Innehåller både lösliga och olösliga fibrer, stödjer tarmrörelser
- Allergirisk om de är gjorda av sojabönor
- Baljväxt: kan ha högre nickel och inte lämpliga för strikt paleo- eller ketodiet
Böngroddar och FODMAP-innehåll
Böngroddar anses ha lågt FODMAP-innehåll, särskilt i måttliga portioner. Det gör dem till ett bra grönsaksval för personer med IBS eller de som följer en FODMAP-fattig kost. Till skillnad från mogna bönor minskar groddningen FODMAP-innehållet och risken för uppblåsthet eller obehag.
| FODMAP:er | Nivå | Portionsråd |
|---|---|---|
|
Monosackarider (Fruktos)
|
Låg |
|
|
Disackarider (Laktos)
|
Låg |
|
|
Fruktooligosackarider (Fruktaner)
|
Låg |
|
|
Galaktooligosackarider (GOS)
|
Låg |
|
|
Polyoler (Mannitol)
|
Låg |
|
|
Polyoler (Sorbitol)
|
Låg |
|
Histamin och andra aminer i böngroddar
Böngroddar är naturligt låga på histamin men kan fungera som histaminfrisättare eller innehålla andra biogena aminer som tyramin. Det kan utlösa symtom hos personer med histaminintolerans även om det direkta histamininnehållet är lågt. Färskhet är viktigt, eftersom äldre groddar kan innehålla mer aminer.
| Histamin och relaterade ämnen | Nivå | Portionsråd |
|---|---|---|
|
Histaminnivå
|
Låg–Måttlig |
|
|
Andra biogena aminer
|
Måttlig |
|
|
Histaminfrisättare
|
Måttlig | — |
|
DAO-hämmare
|
Låg | — |
Fiberinnehåll och tarmrörelser
Böngroddar innehåller en blandning av lösliga och olösliga fibrer, cirka 1,8 gram per 100 gram. Olösliga fibrer främjar regelbunden tarmtömning, medan lösliga fibrer gynnar goda tarmbakterier. Kombinationen stödjer tarmrörelser och matsmältning, även om det totala fiberinnehållet är måttligt jämfört med andra baljväxter.
Totalt kostfiber
Allergirisker: soja- och baljväxtkänslighet
Böngroddar kan komma från mungbönor eller sojabönor. Groddar från sojabönor innebär en risk för personer med sojaallergi, en av de vanligaste allergenerna i EU. Även mungbönsgroddar kan ge reaktioner hos känsliga för baljväxter. Kontrollera alltid ursprunget om du har känd allergi mot baljväxter eller soja.
Detaljer
- Förekommer inte Vete / Spelt
- Förekommer inte Råg
- Förekommer inte Korn
- Förekommer inte Havre
Detaljer
- Förekommer inte Krabbor
- Förekommer inte Räkor (stora)
- Förekommer inte Räkor
- Förekommer inte Hummer
- Förekommer inte Kräftor
Detaljer
- Förekommer inte Mandlar
- Förekommer inte Paranötter
- Förekommer inte Cashewnötter
- Förekommer inte Hasselnötter
- Förekommer inte Macadamianötter
- Förekommer inte Pekannötter
- Förekommer inte Pistagenötter
- Förekommer inte Valnötter
Detaljer
- Förekommer inte Musslor (hjärtmusslor)
- Förekommer inte Blåmusslor
- Förekommer inte Bläckfisk (octopus)
- Förekommer inte Ostron
- Förekommer inte Sniglar
- Förekommer inte Bläckfisk (squid)
Smältbarhet och tillagning
Böngroddar är lättare att smälta än mogna bönor tack vare färre antinutrienter och FODMAPs efter groddning. Lätt tillagning förbättrar toleransen ytterligare och minskar risken för matburen sjukdom. Råa groddar är krispiga men kan vara svårare att smälta för känsliga magar.
Nickelinnehåll i böngroddar
Som baljväxt kan böngroddar ha måttligt till högt nickel. Personer med nickelkänslighet eller systemiskt nickelsyndrom (SNAS) kan få symtom efter att ha ätit dem. Vid nickelreducerad kost bör böngroddar begränsas eller ersättas.